Kliniska studier redan 1932 och 1934Professor Julius Mayr 1932Såsom ett alternativt antihydroticum studerade professor Julius Mayr effekten av Salvia officinalis redan år 1932. En engångsdos av 0,5 liter te, berett på färsk drog intogs. Den svettreducerande effekten kunde noteras redan en timme efter intaget och då med en 20%-ig reducering av utgångsvärdet. Salvia-téet minskade svettningen med 50% (svettningen halverades) två timmar efter intaget. Tre timmar efter intaget började effekten avta och den avtagande fasen varade under två timmar. Med samma mängd te berett på torkade salviablad var effekten likartad, men något svagare jämfört med téet som beretts på den färska drogen. Maximalt reducerades svettningen med 40%, varefter svettminskningen uppvisade samma effektkurva som då färska salviablad användes. Även ett salvia-preparat i droppform (Salvystat) prövades av författaren. Salvystat uppvisade samma effektkurva för svettreducering. Med den vanligaste dosen, 20 droppar 3 gånger dagligen, uppnåddes dock ej samma effekt som med teet. Man kunde som mest nå en reducering av svettningen på 30-40% av utgångsvärdet. Dubblade man däremot doseringen till 40 droppar 3 gånger dagligen ökade effekten till en 50%-ig svettreducering. Även en högre dos på 60 droppar 3 gånger dagligen var med hänsyn till tolerans möjlig att pröva. Författaren rekommenderade dock ej denna höga dos även om det visade sig möjligt att reducera svettningen med upp till 60% av utgångsvärdet. Anledningen till att man inte rekommenderade denna dos var att effektkurvan för svettminskningen relaterad till tiden visade stora avvikelser, var oregelbunden och uppvisade endast en kortvarig effekt. Vid intaget 40 droppar 3 gånger dagligen höll den kumulativa effekten i sig längre och denna dosering av Salvystat gav i själva verket en bättre effekt än vid högre doser. Studien av Nn Jost 1934I en studie undersökte Nn Jost effekten av preparatet Salvystat (droppar beredda på salvia). Han fastställde ett initialvärde och ordinerade sedan 120 droppar Salvystat till patienterna. Denna dos var fyra gånger högre än den terapeutiska enkeldosen. Enligt tillverkaren innehåller 120 droppar Salvystat 14-23 mg Oleum Salvia (salviaolja). De 120 dropparna motsvarar 138 mg av produkten, en dos som fortfarande ligger under den toxiska gränsen. Utsöndringen av svett hos patienterna mättes varje halvtimme under tre timmars tid. Resultatet visade att utsöndringen från huden hos samtliga patienter reducerades genom intaget av Salvystat. Maximal effekt nåddes efter 2-2,5 timmar. Jost utförde även andra försök med färska och torkade blad från Salvia. Ett te bereddes på bladen, vilket intogs kallt (0,5 1) av försökspersonerna. Resultaten visade att drogen hade god effekt när téet bereddes på färska blad. Författaren drar också slutsatsen att trots de höga doseringarna som använts i experimenten så noterades inga biverkningar. Läs den kliniska studien av Petzold och Rösing år 1989 - klicka här » Läs om läkeörten Salvia - klicka här » Läs om läkemedlet NoSweat - klicka här » Skicka kommentarer och frågor - klicka här » |
